Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors Naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras Naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om Naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

This literature study investigates the natural behaviour of the cat and handling of cats in the clinic. A presentation of tactile, olfactory, visual and acoustic communication is given. The reproductive behaviour of the cat is explained and the development of kittens is described. The study highlights hunting behaviour, territory structures and social life of cats. The report also includes practical instructions to how the environment and handling of cats in clinics can be improved..

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Genom åren har människan kontrollerat sättet att föda upp grisar på genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förändrats märkbart. De har fortfarande i stort sett samma Naturliga beteende som vildsvinet, vilka de härstammar från. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vad som kan hända om grisar hindras från att utföra sina Naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gällande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen är hämtad från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag åt att böka och födosöka samt ägnar mycket tid åt att utforska och gyttjebada.

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av Naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes.

Arbetet handlar om andraspråksinlärning och olika sätt att undervisa andraspråkselever. Vår litteraturgenomgång visar att naturliga inslag i undervisningen kan främja språkinlärningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lärarna ger eleverna många och rika möjligheter att prata om sådant som ligger nära elevernas vardag och erfarenheter. Vårt syfte har varit att undersöka om lärare använder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i så stor utsträckning som de tycker att de gör. För att få svar på vår frågeställning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslärarna på två olika skolor.

Produktionsdjur lever i grupper utformade av människan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begränsar djurens Naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel på dessa faktorer är gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstår mellan djuren. Trots de skilda förhållanden som fiskar, mjölkkor och värphöns hålls i, finns likheter i hur deras beteende påverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begränsade resurser grupplivet medför. På lång sikt blir aggressiva beteenden kostsamma både för djurens välfärd och för produktionens ekonomi..

I det här arbetet presenteras en studie från ett projekt som ägde rum i Kolmården djurpark sommaren och hösten år 2003. Projektet bygger på ett uppdrag från jordbruksdepartementet. Det handlade om huruvida grävlingar i fångenskap reagerar i olika stressande situationer. För att kunna undersöka detta har grävlingarnas Naturliga beteende studerats under fyra perioder från juni till september samma år. Det som studerats under perioden är grävlingarnas olika beteenden, lokationen i grävlingshägnet samt fysiologiska parametrar så som hjärtfrekvens och kroppstemperatur hos grävlingarna.

Vätskor känns självklara och naturliga i vår vardag men de kan vara ganska komplexa och svår att simulera i exempelvis ett datorspel. Ett verklighetstroget vattenstänk i ett spel kan absolut ge en ökad realism i spelet och ge en förhöjd spelupplevelse.Detta arbete undersöker en teknik för att få en mer verklighetstrogen rörelse/beteende hos en vätska. Metoden bygger på att lösa Navier-Stokes algoritm som beskriver vätskors beteende på molekylär nivå, och beräkna en interaktion mellan partiklarna som representerar vätskan.Resultaten visar att en mer realistisk rörelse går att få fram jämfört med vad man kan få med ett enklare partikelsystem, men att antalet partiklar blir mycket begränsade. Prestanda hos datorer ökar ständigt och inom en snar framtid genom en utveckling av teknikern och närliggande metoder så kan den bli helt klart aktuell i nästa generations datorspel..

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser användes för att se vilka riskfaktorer som bäst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter från förskolelärare (n=298) och föräldrar (n=239) till barn i tre- till femårsåldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer på individ- och familjenivå som kan anses påverkbara och direkt mer än indirekt kopplade till normbrytande beteende.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende.